jag är lycklig.
jag är glad.
jag är stolt över mig själv att jag klarat det här
o allt skit som varit.
att jag aldrig gav upp.
det hade ju kanske varit enklare om jag sket i allt och bara gick vidare som många sa till mig..
men nej. jag är envis. vill jag ha nått så tar jag det ;)
o jag fick tillbaka det jag ville :)
fast det vart han som fick kämpa lite o verkligen bevisa en massa för mig :)
ibland är det meningen helt enkelt.
min syster har så rätt. o hon är så bra!
"ibland är det bara meningen att vissa saker sker, man får ta lärdom av dem"
o nej det har inte vart en dans på rosor, o nej jag har lite kvar att kämpa upp.
men jag lovar, jag börjar bli stark. jag har snart hela mitt självförtroende tillbaka.
oh yes.
men jag hade aldrig klarat allt detta om det inte vore för mina bästa o underbara!

detta inlägg för att skriva av sig, för att uppskatta o "för att" helt enkelt!
jag älskar min christoffer mikael strandberg, o jag vet att min kärlek är besvarad <3
o även ett uppskattande mot mina underbara nära o kära!