Varför slutar jag aldrig förvånas?


Här sitter jag nu i mitt nästan helt nystädade rum,
jag kunde varit någon annanstans- långt härifrån med en viss person och en flaska champagne.
Det var mina planer för sisådär 3 veckor sen, men tiderna förändras ju .. eller?´
Det som stör mig allra allra värst är att du inte bryr dig ett smack,
du kan ju åtminstone fråga hur man mår?
eller åtminstone svara.
jag är riktigt, riktigt jävla trött på hur jag blir behandlad!
Du stänger allt ute, varför?
Det är det enda som cirkulerar i mitt huvud, - oss.



Ute regnar det,
kan ju nästan säga att det gör i mig också.. en känsla jag aldrig kännt förut.